Gå till sidans innehåll

Fler artiklar

6 frågor och svar om ISK-konton

6 frågor och svar om ISK-konton

Skatten på investeringssparkonto (ISK) höjs nästa år, men samtidigt höjs det skattefria sparbeloppet till 300 000 kronor. Det innebär att sparandet i praktiken blir mer fördelaktigt för majoriteten av Sveriges drygt fyra miljoner ISK-sparare. Men hur funkar egentligen ett ISK-konto, varför höjs skatten och när är det lönsamt med denna sparform? Här har vi samlat svar på några av de vanligaste frågorna.

1. Vad är ett ISK-konto?

Ett investeringssparkonto (ISK) fungerar som ett hem för olika typer av sparprodukter som fonder och aktier. Du väljer själv vilka aktier och fonder som ska ingå utifrån vad som erbjuds hos ISK-bolaget. Sparandet är inte heller bundet så du kan sälja fonder och aktier och lägga till nya utan att det påverkar skatten. Däremot betalar du skatt varje år och det oavsett om ditt sparande har minskat eller ökat. Det är en schablonskatt av det sammanlagda värdet på ISK-kontot, det vill säga det totala beloppet du satt in. Fördelen är att du slipper tänka på att deklarera vinster och förluster.

2. När lönar det sig att ha ett ISK-konto?

Från och med 2026 gäller den nya modellen där de första 300 000 kronorna på ISK är helt skattefria. Skatt betalas bara på den del av kapitalet som överstiger detta belopp.

För sparandet över 300 000 kr lönar sig ett ISK generellt om din avkastning är högre än schablonintäkten. Med den statslåneränta som väntas gälla för 2026 blir den beräknade schablonintäkten ungefär 3,55 % (statslåneränta ca 2,55 % + 1 procentenhet). Detta motsvarar en ISK-skatt på cirka 1,065 % på den del av kapitalet som beskattas.

Det betyder att om du tror att dina investeringar kommer att avkasta mer än 3,55 % per år, är ISK skattemässigt fördelaktigt även 2026. Historiskt har börsen gett en avkastning som gör ISK lönsamt på längre sikt, men för kortare sparhorisonter (t.ex. 1–3 år) kan ett vanligt sparkonto vara bättre, särskilt vid låg väntad avkastning.

3. Vad är nackdelen med ett ISK-konto?

Vi har under många år haft en positiv börsuppgång och låga räntor och då har ett ISK-konto varit ett givet val för många. Nu är räntorna lite högre och valet är inte lika självklart. Du slipper nämligen inte schablonskatten även om dina placeringar har minskat i värde under året. Förluster är inte avdragsgilla så du kan alltså inte kvitta förluster mot vinster.

3. Varför höjs skatten på ISK-konton nästa år?

Skatten på ISK går upp eftersom statslåneräntan – som skatten baseras på – har stigit. Varje år i slutet av november bestäms statslåneräntan för nästa år, och inför 2026 ligger den på ungefär 2,55 %.

ISK-skatten räknas ut genom en enkel formel:
statslåneräntan + 1 procentenhet, och sedan betalar man 30 % skatt på det beloppet.

För 2026 blir det alltså:
2,55 % + 1 % = 3,55 %,
och 30 % av det blir en ISK-skatt på ungefär 1,065 %.

Det låter som en rejäl höjning – men samtidigt införs ett viktigt undantag:
de första 300 000 kronorna på ISK är helt skattefria från och med 2026. Det betyder att många faktiskt får lägre eller oförändrad skatt totalt, trots att själva procentsatsen höjs.

4. Vad kan jag välja istället för ett ISK-konto?

Alternativet till ISK-konton, om du vill spara i aktier eller fonder är att välja ett aktie- och fondkonto. Här betalar du bara skatt när du säljer dina tillgångar. Har du valt värdepapper och blandfonder med förväntad låg avkastning kan ett aktie- och fondkonto vara ett bättre alternativ.

5. När ska jag välja ett vanligt sparkonto?

Fördelen med ett klassiskt sparkonto är att det är ett tryggt sätt att spara pengar på, speciellt nu när börsen är lite skakig. Det är viktigt att du kollar så att sparkontot har statlig insättningsgaranti*. Det är dessutom en bekväm sparform. Pengarna växer utan att du behöver göra något. Väljer du ett Fasträntekonto vet du dessutom exakt vad avkastningen blir vid bindningstidens slut. Vilken typ av sparkonto du bör välja beror på till vad och när du tänkt använda pengarna.

Läs mer om olika sparkonton här: Nordax sparkonton


*Insättningsgarantin innebär att du får ersättning av staten om banken eller institutet där du har dina pengar går i konkurs. Du har då rätt till ersättning upp till 1050 000 kr. Läs mer om insättningsgarantin