IT-bubblan – där framtiden blev för bra för att vara sann

Sverige tar täten

Elin Odeberg, ekonomisk historiker och chefsekonom på Arena Idé, menar att Sverige präglades av stark tro och framtidsoptimism.

“90-talskrisen hade precis passerat och sviterna var fortfarande kännbara. Folk ville verkligen tro att det här undret skulle få Sverige att blomstra igen.”

IT- användandet blev också tillgängligt för många svenskar i och med bredbandsutbyggnad och Hem-PC reformen.

“Det var inte bara chefer eller högutbildade som fick tillgång till dator hemma – utan alla på arbetsplatsen. Det fanns en facklig handlingskraft och en politisk vilja som gjorde tekniken tillgänglig för fler, tidigare än i många andra länder.”

Och många vanliga anställda fick aktieoptioner istället för löneökningar – och togs med på resan:

“Man trodde på utvecklingen, att det här skulle bli mer lönsamt på sikt. Men i praktiken flyttade det över risken från företagen till de anställda.”

En bubbla byggd på drömmar och FOMO

Mellan 1995 och år 2000 steg Nasdaq-börsen med över 400%. Det var framför allt internet- och teknikbolag som drev uppgången. Bolag som Yahoo, Amazon, Pets.com, Boo.com, Spray, Framfab och Icon Medialab hajpades till skyarna. Man pratade om “first-mover advantage” – alltså att den som var först på nätet skulle vinna hela marknaden. Affärsmodeller var inte prio. Det räckte ofta med en snygg hemsida och att nämna "internet" – så nappade investerarna.

Det fanns också en tro på att allt förändrades så snabbt att traditionella regler för värdering – som vinst, kassaflöde och tillgångar – inte längre gällde för de nya internetbolagen. Man pratade om den nya ekonomin.

“Kurserna drevs av idéer om framtida teknik snarare än faktisk produktutveckling – en varningssignal i sig. Det handlade inte om konkreta framsteg som ett nytt vaccin eller ett revolutionerande elbilsbatteri, utan om visioner, som en ännu inte färdigutvecklad kommunikationsplattform.”

Många bolag börsnoterades utan att ha tjänat en krona. Några sålde knappt något alls. Ett av de mest kända exemplen är Pets.com, en sajt för att sälja hundmat online – som på bara 268 dagar gick från börsnotering till konkurs, efter att ha bränt över 300 miljoner dollar. Samtidigt fanns undantag: Amazon, som trots stora förluster under bubblan lyckades överleva och senare bli ett av världens största företag.

När verkligheten kom ikapp

I början av 2000 började marknaden svalna. Plötsligt började investerare ställa obekväma frågor:

“Hur ska ni gå med vinst?”
“Varför är ni värderade miljarder när ni inte har några kunder?”

När några av de största bolagen visade dåliga kvartalsrapporter – eller till och med gick i konkurs blev det panik. Nasdaq föll över 75 % mellan mars 2000 och oktober 2002. Teknikaktier rasade – Ericssons aktie föll från 700 kronor till under 20. Många småsparare såg sina besparingar försvinna. Vissa hade tagit lån för att investera – och förlorade både pengar och hem.

“Riskkapitalister räknar med förluster – det hör till spelet. Men när vanliga hushåll, särskilt unga utan marginaler, ser börsen som en genväg till rikedom är det oroväckande. Allt fler verkar tro att det alltid går uppåt – men som historien visat gör det inte alltid det.”

Vad kan vi lära oss?

Det största misstaget under IT-bubblan var kanske inte tilltron på framtiden – utan att folk var övertygade om att framtiden skulle komma över en natt. Det fanns ju faktiskt verklig potential med internet. I dag är Amazon, Google och e-handel en självklarhet i våra liv. Men 1999 var tajmingen ofta fel. Affärsmodellerna var inte redo. Tekniken hade inte hunnit mogna. Och investerarnas förväntningar låg tio år före verkligheten.

“Sverige var ganska unikt under IT-bubblan, med starka investerare i ryggen. Det ledde till uppblåsta värden och förväntningar som inte infriades – särskilt när konkurrenter dök upp och att tekniken visade sig vara brådmogen. Men på längre sikt fick de som startade de här företagen rätt: det ritade faktiskt om hela kommunikations- och medielandskapet.”

Kan det hända igen?

Det enkla svaret är: ja. Varje gång ny teknik dyker upp som lovar att förändra allt – och folk börjar jaga snabba pengar – finns risken att vi blåser upp nya bubblor.

Titta bara på:

• Kryptovalutor – Bitcoin och andra krypto har rusat (och kraschat) i värde flera gånger. Tekniken är spännande, men långt ifrån stabil.
• NFT:er – Hajpade digitala samlarobjekt som såldes för miljoner men nu nämns de knappt längre.
• AI-boomen – Investeringar i AI-bolag har exploderat. Företag med “AI” i namnet värderas plötsligt mycket högre – även om de inte alltid visar vinst.

Det påminner starkt om det sena 90-talet. Alla vill vara först. Alla pratar om möjligheter. Men ibland glömmer vi att ställa frågorna: Vad bygger det här på? Har vi lärt oss något sen sist?

AI – nästa bubbla?

Är AI början på en ny bubbla? På ett sätt känns det välbekant. Vi ser stora investeringar, enorma förväntningar – och inte alltid helt tydliga svar på hur pengarna faktiskt ska tjänas. Det betyder inte att AI måste bli en bubbla. Men att vi behöver tänka lite mer kritiskt.

Fyra bubbel-varningstecken att hålla koll på:

• När företag värderas till skyhöga summor utan att visa vinst.
• När priser skjuter i höjden på rekordtid, utan tydlig koppling till verklig efterfrågan.
• När alla investerar bara för att “alla andra gör det”.
• Experter varnar – men blir kallade “bakåtsträvare”.

Slutet gott – eller?

IT-bubblan var smärtsam. Men det kom faktiskt något gott ur den också. Många av de idéer som kraschat var egentligen före sin tid. Efter kraschen byggdes mycket upp igen – fast långsammare, smartare och med bättre affärsmodeller. Internet och hemmadatorn blev snabbt en del av vardagen, och många förstod potentialen. Det skapade ett starkt hopp om att utvecklingen skulle fortsätta – vilket den också gjorde.

“De som behöll sina aktier fick ju rätt – utvecklingen har fortsatt framåt. Kanske hade den generationen lärt sig av tidigare misstag, som när man avfärdade färg-tv eller radion som tillfälliga trender. Tekniken visade sig ju bara bli viktigare med tiden.”

Och kanske är det just det vi ska ta med oss in i dagens AI-hajp och tech-rusning: Framtiden är inte farlig – men fartblindhet är det.

Poddtips!

I podd-dokumentärserien Ekonomiska kriser från En Economistas podcast berättar vi om fyra omskakande finanskriser som lämnat djupa spår i den svenska ekonomin.

Läs mer och lyssna här